Till umu.se

Demografi

Ämnet demografi handlar om befolkningens utveckling genom fertilitet, mortalitet och migration och hur dessa faktorer påverkar och påverkas av till exempel ekonomiska, politiska, medicinska och sociala faktorer. I Sverige har vi unika möjligheter att bedriva forskning inom detta område eftersom befolkningen har registrerats under många hundra år. Vid Umeå Universitet har dessa möjligheter tillvaratagits genom uppbyggande av befolkningsdatabaser både för historiska och mera moderna tidsperioder. Mycket av den demografiska forskningen vid statistiska institutionen bedrivs i samarbete med forskningsmiljön "Åldrande och livsvillkor" (ALC).

Kontaktperson: Erling Häggström Lundevaller

Projekt:

Rh-sjukdomen och klustring av perinatal dödlighet på artonhundratalet

Klustring av spädbarnsdödlighet inom familjer på artonhundratalet har för en tid varit föremål för omfattande forskning. Här ligger fokus på klustring av dödfödda och döda inom en vecka (perinatal mortalitet). Inga riktigt bra förklaringar har lagts fram för att lösa denna fråga. I detta projekt föreslår vi att den Rh-negativa genen spelar en viktig roll i detta mysterium genom att orsaka hög perinatal dödlighet i Rh-sjukan. Effekten av sjukdomen på perinatal dödlighet undersöks med hjälp av kyrkböcker från Skellefteå under 1800-talet som ett första steg. I ett andra steg kommer den perinatala dödligheten modelleras med hjälp av en latent variabel modell för att mer exakt beräkna effekten av sjukdomen. På detta sätt följande frågeställningar behandlas:

  • Hur hög var nivån av perinatal dödlighet på grund av Rh-sjukan?
  • Hur mycket av denna sjukdom kan vi identifiera i historiska dokument?
  • Hur stor är bidraget från Rh-sjukan till perinatal och spädbarnsdödlighet i denna region?
  • Hur mycket av klustringen av perinatal-och spädbarnsdödlighet kan tillskrivas sjukdomen?
  • I vilken utsträckning bidrar det till en ökning av barnadödligheten med paritet?

Rh-sjukan inträffar hos nyfödda barn när mamman är immuniserad mot barnets blod. Rh-sjukan i medicinsk litteratur känd som en stor orsak till perinatal död, särskilt innan den kunde behandlas på ett effektivt sätt. Trots det har tidigare studier som rör perinatala dödlighet och den historiska nedgången i barnadödlighet i stor utsträckning försummat denna faktor. I detta projekt utreds hur sjukdomen påverkar perinatal dödlighet i ett samhälle utan effektiv behandling. För att göra detta använder vi historiska kyrkoböcker där vi kan följa varje moders barnaskara. Det mönster i dödlighet som uppkommer genom sjukdomen kan förstås genom att se hur sjukdomen fungerar. Hos en Rh-positiv person, har de röda blodkropparna Rh-protein i ytan medan negativa personer inte har det. Om en Rh-negativ person får Rh-positivt blod i sitt eget blod kommer han eller hon att bli sensibiliserad, vilket gör att immunförsvaret berett att producera antikroppar mot Rh-positivt blod. Om en gravid kvinna är sensibiliserad kommer hon också skada ett Rh-positivt foster. Den vanligaste anledning att vara sensibiliserad för en kvinna är en tidigare graviditet med ett Rh-positivt foster. Normalt skadar graviditeten där mamman blir sensibiliserad inte barnet. Risken för perinatal dödlighet är ca 50% med en redan sensibiliserad mamma. Detta kommer att orsaka ett typiskt mönster i perinatal dödlighet. Det första barnet kommer inte att drabbas, eftersom mamman inte är sensibiliserade ännu. Det uppskattas att omkring 16% av alla förlossningar med Rh konflik kommer att leda till sensibilisering. Om modern inte var sensibiliserad vid första graviditeten, riskerade hon det under andra gravideteten. Ju fler Rh-positiva barn en Rh-negativ kvinna hade, desto större risk att bli sensibiliserad. När en kvinna en gång hade blivit sensibiliserad, kommer efterföljande Rh-positiva barn riskera att drabbas av Rh-sjukan. Omkring 50% av barnen var antingen dödfödda eller dog inom ett par dagar när ingen effektiv behandling fanns att tillgå. Egenskaperna av sjukdomen skapar därmed vissa specifika mönster av demografiska natur. Först av allt tenderar perinatal dödlighet att klustras i familjer. För det andra är perinatal dödlighet relaterad till Rh-sjukan större i högre pariteter. En effekt av ökande risker i högre pariteter är att perinatal dödlighet minskar när fertiliteten minskar. I denna studie jämförs det typiska mönstret av sjukdomen med observerad mortalitet i 1800-talets Skellefteå. Ett exempel på detta illustreras i bilden nedan där teoretisk perinatal dödlighet på grund av den Rh-sjukan jämförs med verkliga antalet dödsfall. Det är uppenbart att sjukdomen kan ha orsakat en stor del av ökningen över paritet. 

Observerat perinatal dödlighet (prickad linje) andel  jämfört med teoretiska dödlighet som orsakas av Rh-sjukan (heldragen linje)

Forskare: Erling Häggström Lundevaller, Sören Edvinsson

Ett nytt test för att upptäcka rumslig korrelation av dödligheten

Syftet med projektet är att föreslå ett nytt och mycket allmängiltig test för rumslig autokorrelation och klustring. Det är utformad för att vara enkelt att använda och fungera för många olika underliggande fördelningar. I denna studie föreslås och motiveras testet, och dess egenskaper simuleras. Det nya testet appliceras mortalitetsdata från Linné-databasen för att upptäcka kluster i dödenorsaker. Många fenomen som vi mäter verkar vara geografiskt klustrade. Ett exempel på detta är fördelningen av dödsfallen i SIDS (plötslig spädbarnsdöd) i North Carolina som visas i kartan.

Fördelning av SIDS i North Carolina, hög (mörk) och låg (grå) . (Efter Bivand, 2011, "Introduction to the North Carolina SIDS data set ")

Frågan är nu om klustringen beror på slumpmässig variation eller om det verkligen är klustrade av en eller annan anledning. För att besvara denna fråga objektivt behöver vi statistiska tester. Det finns tester för detta redan föreslagit, men de bygger ofta på antaganden som ofta inte är uppfyllda. Det nya testet robust för till exempel heteroskedastisitet.

Forskare: Henrik Holmberg, Erling Häggström Lundevaller

Effekterna av negativa livshändelser på kognitiv tillbakagång och demenssjukdomar

I detta projekt undersöker vi sambandet mellan negativa händelser i livet och kognition försämring. Negativa händelser i livet har visat sig vara prediktiva för sämre självskattad hälsa och sjukdomar, till exempel med utveckling av depression. Men medan många studier av påverkan av negativa händelser i livet på den fysiska och psykiska hälsa finns, har få studier gjorts som undersökt sambandet med kognitiv försämring. De flesta tidigare studier som undersökt sambandet mellan negativa livshändelser och risken för kognitiv nedsättning har använt en tvärsnitts design, medan betydligt färre använt longitudinella befolkningsbaserade data . Med detta i åtanke, utvidgar detta projekt tidigare forskning genom att undersöka sambandet mellan negativa livshändelser och risken för försämring av kognitiva funktioner med hjälp av longitudinella data från Betula-databasen. Betula databasen ger också möjlighet att undersöka om APOE-genen påverkar sambandet mellan negativa händelser i livet och kognitiv försämring. Dessutomär det, med hjälp av data från Betula-databasen , möjligt att kontrollera för en rad kovariater som kan påverka resultaten.

Forskare: Anna Sundström, Mikael Rönnlund, Erling Häggström Lundevaller

Socio-ekonomiska faktorer som påverkar hälsa och dödlighet hos äldre

Ojämlikhet som hälsorisk – longitudinella och geografiska perspektiv

En livligt diskuterad fråga under de senaste åren har varit den om effekter på hälsan av att leva i samhällen präglade av ojämlikhet. Det är klart belagt att svag social position är starkt förknippad med sämre hälsa. Under de senaste decennierna har flera forskare framhållit att detta förhållande inte enbart styrs av tillgången till materiella tillgångar utan att ojämlikhet i sig leder till sämre hälsa, även med hänsyn taget till den allmänna ekonomiska nivån i samhället, och att detta förklaras av psyko-sociala förhållanden.

Detta projekt undersöker om ojämlikhet bidrar till ökad dödlighet och sämre hälsa bland äldre (55+) i Sverige 1990-2006. I tidigare studier har detta framförallt belatgts från nationella jämförelser hos ett urval av länder på en högre ekonomisk nivå. Däremot har sambanden varit svagare i länder lägre ekonomiska nivåer. I stället tycks följderna bli helt annorlunda på dessa nivåer där det t.o.m. kan vara en fördel att bo i ojämlika grannskap p.g.a bättre ekonomiska resurser. Projektet kan med tillgängliga data för hela Sveriges befolkning undersöka effekterna av ojämlikhet på olika geografiska nivåer och skillnader mellan stad och land. Dessa samband undersöks i en longitudinell analys där vi tar hänsyn till tidigare boendeförhållanden och ekonomiska förutsättningar. Ur svenska registerdatabaser hämtas uppgifter om hälsoutfall från 1990-2006 samt data om boende och flyttningar från 1968 och senare liksom uppgift om yrke och utbildning från 1960 och framåt.

Forskare: Sören Edvinsson, Gunnar Malmberg, Erling Häggström Lundevaller

Befolkningsprognoser att bedöma effekten av den åldrande befolkningen

Världen står inför många allvarliga hot som global uppvärmning, livsmedelskris, minskande icke förnyelsebara resurser, konflikter mellan nationer och bristande uthållighet av pensionssystem. En faktor som alla viktiga frågor för framtiden har gemensamt är att den demografiska utvecklingen spelar en stor roll. För att kunna planera för framtiden är det av avgörande intresse för regeringar, företag och individer att förstå hur den demografiska processen fungerar. Utveckling av bättre metoder för demografiska prognoser och förståelse för deras osäkerhet, som är det centrala syftet med detta projekt, är därför av stor betydelse. Nyutvecklade metoder för detta kommer att användas och utvecklas ytterligare. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt modellering av korrelationen mellan länderna vad gäller dödlighet och fertilitet. Detta projekt kommer att, i ljuset av behovet av att få bättre insikt i pensionssystemens hållbarhet, ta itu med uppgiften att förbättra metoderna för dels demografiska prognoser dels för analys av de ekonomiska följderna av den demografiska utvecklingen. Prognoserna kommer att ske på nationell nivå, men samspelen på global nivå, vilka är nödvändiga för att få relevanta resultat, modelleras grundligt. Speciellt intresse kommer att riktas mot uthålligheten i pensionssystem i ljuset av den förändrade demografiska mönster och trender och hur världens länder påverkar varandra då fasen av den demografiska transitionen i varje land påverkar ekonomin i alla andra.

Forskare: Erling Häggström Lundevaller


Sidansvarig: Webmaster

Utskriftsversion